ville doit brûler - jusqu'à la fin

idag har jag jobbat sista gången och nu har jag massa ledighet. men riktigt så lyxigt är det ändå inte. i morse när jag jobbade högg det till i ryggen och nu kan jag inte röra mig. jag har fått ett rejält ryggskott. eller också något värre. att lipa över ryggverk var inget jag trodde kunde hända mig, men jo tydligen. tydligen är det sånt man får ta om man jobbar inom vården. jag menar det är ju inte alls vi som arbetar med dessa människor som behöver vår hjälp, som gör allt slit och utför det praktiska arbetet. tydligen är det inte lika högtprioriterat som snubbarna och tanternas arbetsinsatser på kontoret och fifflande med papper och löner. men hallå, det är faktiskt vi som arbetar med dessa handikappade, utvecklingsstörda, sjuka, gammla människor, det är vi som utför det viktiga och väsentliga. men jag fick ju bara ett ryggskott, det är ju inte hela världen, eller?
i morgon ska jag till sjukgymnasten, kan i alla fall hoppas att dem kan göra något.